Lofgrenbloggar

Jag har klarat av två hundra dagar här på andra sidan vattnet. Behöver jag ens säga att jag är stolt över mig själv ;) 100 + 65 dagar kvar innan jag kan resa till västkusten. Eller komma hem om jag nu skulle vilja det. Har dessutom idag, på ett ungefär, stackat ut de närmaste sisådär fyra åren vilket känns riktigt skönt!! Kommer komma hem efter min resemånad - njuta av sommaren med släkt, vänner och sol och förhoppningsvis plugga till sjuksköterska till hösten i Göteborg. Kommer jag inte in blir det en höst där jag antingen går hemma och njuter ännu mer av släkt och vänner (Växjö kommer definitivt att få ett besök) eller en höst då jag jobbar. Till våren hoppas jag då komma in i Göteborg - annars blir det Trollhättan :) Så - nu vet ni alla därute hur mina närmsta år ser ut ;) Hehe.....

Den Ida jag var 26 maj finns nästan inte kvar längre. Har verkligen blivit en helt annan människa!! Eller grunden finns väl kvar, men ni fattar vad jag menar ;) Tror jag behövde komma bort från allt och lära känna mig själv på ett sätt man inte kan göra när man hela tiden är inne i en trygghet som man faktiskt är hemma. Nu var jag tvungen att börja prata med okäna människor! Och eftersom de inte kände mig, så kunde jag bli mer mig själv. Jag kan vara lite barnslig - för det är sådan jag är, men jag kan samtidigt vara allvarliga-Ida som har koll på allt och alla :) Hemma var jag en kopia av min fina mamma - men nu har jag lyckats få in lite av min pappa också - en perfekt blandning om ni frågar mig :D